Ett vanligt uttryck är att
”allt kan bevisas med statistik” och visst det ligger något i uttrycket
eftersom mätvärden från en undersökning kan påvisa olika saker beroende på vad
de mäter och hur de presenteras. Ofta får man inte hela sanningen genom att ta
del av ett fåtal statistiska mått utan man behöver göra en mer eller mindre
djupgående analys av sina mätvärden för att få fram alla aspekter av
undersökningsmaterialet. Den här artikeln är till för att hjälpa dig att tolka
och förstå resultatet från statistiska undersökningar t.ex. från
enkätundersökningar du själv kan utforma med LYKTAS olika verktyg för
affärsutveckling. Mer information om
LYKTA finns på www.lykta.se.
Summan av mätvärdena delat
med antalet mätvärden. Anger storleken på ett typiskt mätvärde. Har vi 10
mätvärden där de flesta ligger runt 7 så är medelvärdet ca 7. Medelvärdet kan
dock bli 7 även om mätvärdena ligger långt ifrån varandra (om hälften är låga
och hälften är höga hamnar medelvärdet någonstans mitt emellan). Hur pass nära
mätvärdena ligger anges med standardavvikelsen som förklaras nedan.
Standardavvikelsen anger hur
mycket mätvärdena skiljer sig åt, hur mycket de varierar. Har man 10 mätvärden
kan dessa ha medelvärdet 5 oberoende av om alla värden är 5 eller om hälften är
10 och hälften är 0. Ligger de flesta
värdena runt samma tal, säg 5 men ett extremvärde ligger på 255 så drar
extremvärdet upp medelvärdet kraftigt. Därför använder man standardavvikelse
för att tala om hur mycket värdena skiljer sig åt. Om alla har samma värde så
är standardavvikelsen 0.
Liknande medelvärde men
medianen definieras som ”det mittersta värdet” d.v.s. om du ställer alla
mätvärden efter varandra med det lägsta först och det högsta sist så är
medianen värdet som står i mitten. Har du 10 mätvärden så är medianen med andra
ord det 5:e största (eller 5:e minsta) värdet.
Anger sambandet mellan olika
mätvärden. Om barn i Stockholm blir tjockare och tjockare för varje år och det
blir fler och fler McDonalds i Stockholm för varje år så finns det ett samband
mellan dessa data och man kan räkna på korrelationen. Om du har gjort en enkät
för att t.ex. fråga kunder vad de tycker om en produkt så kanske du upptäcker
att kvinnor tycks vara nöjda med produkten medan män tycks vara missnöjda. I så
fall finns det ett samband (korrelation) mellan kön och produktnöjdhet.
Korrelation mäts med den s.k. korrelationskoefficienten r som alltid är mellan
–1 och 1. Är r=1 är sambandet totalt mellan de olika mätvärdena. Om r=-1 så går
sambandet åt olika håll d.v.s. ju mer av det ena leder till mindre av det
andra. I exemplet ovan skulle korrelationen mellan kvinnor och produktnöjdhet
vara 1 och korrelationen mellan män och produktnöjdhet skulle vara –1. om det
inte finns något samband alls så är korrelationskoefficienten 0, vilket kanske
är fallet mellan bostadsort och produktnöjdhet.
Urval, segment, population, stickprov
Populationen är som namnet
antyder den totala mängden mätobjekt du kan mäta på som är relevant för din
undersökning. Om du undersöker vad dina kunder tyckte om din senaste produkt så
utgör dina kunder som har den produkten populationen i undersökningen. Ofta är
populationen mycket stor och det går inte att fråga alla i hela populationen.
Därför gör man ofta ett urval, man tar ett stickprov och väljer ut ett visst
antal ur populationen (en delmängd, ett segment). Oftast använder man sig av
slumvisa urval. Tanken är att om populationen är någorlunda homogen d.v.s.
svarar någorlunda likartat så behöver man ju inte fråga alla. Om hälften av
populationen är negativ och hälften är positiv så räcker det ju med att fråga
någon i ”varje läger”. Det är viktigt att urvalet är representativt för hela
populationen d.v.s. att det finns en lika stor andel av t.ex. vissa åsikter i
urvalet som det finns i hela populationen. För att få ett tillförlitligt
resultat så räknar man på hur sannolikt det är att vi har täckt in så många
olika tänkbara svar som möjligt. Tillförlitligheten anges med ett s.k.
konfidensintervall. Sannolikhet och konfidensintervall förklaras mer utförligt på
www.lykta.se.
Verktyg för Affärsutveckling